NÅGRA OBSERVATIONER I RETROSPEKT
av Åke Sander, Pilgrim 3
Nu har det gått några dagar sedan våra första intryck av Delhi, men ”livet i Indien” har gjort det svårt att samtidigt ha tid och möjlighet (tillgänglig uppkoppling) att vara på nätet. Nu är det första kvällen i Shivas allra heligaste stad Varanasi, eller i dess ”religiösa namn”, Kasi. Vi har efter viss möda och besvär fått alla installerade på hotellet, fått mat i magen och fått kontakt med morgondagens föreläsare RanaJi Singh. En del av den kvinnliga delen av gruppen har även lyckats köpa några silkeschalar. Klockan är i skrivande stund 20.30 men majoriteten av gruppen sover redan sött, mätta på intryck. Några beskrivningar av dessa får ni säkert läsa här vad det lider.
Nu tillbaka till Delhi i söndags och en liten reflektion över en viss typ av religiös förändring vi mötte då. På programmet den dagen stod besök i Jama Masjid, Indiens största moské, Sisganj Gurdvara (sikhtempel), en gurdvara byggd där – om jag minns rätt – deras nionde Guru blev av med huvudet med hjälp av ett muslimskt svärd, ett besök i Lal Manidir, ett ”folkligt” Shivatempel och ett besök på Röda Fortet. De tre senaste var ungefär som de alltid har varit, men i Jama Masjid hade det skett förändringar sidan förra hösten då jag senast var där. När vi hade kämpat oss fram genom folkmassorna i bazarområdet framför moskén och kommit upp för trapporna möttes vi av några bestämda herrar som ville ha vill ha 200 rupier i inträde. Och inte nog med det, alla kvinnor var nu tvungna att ikläda sig en färggrann ”städrock” ( för att få komma in. Dessutom ville de ha ytterligare 100 rupier om man ville gå upp i en av minareterna för att få ett fågelperspektiv över Old och delar av New Delhi. Frågan är vad som är skäl eller orsaker till dessa förändringar. Är det en ren kapitalistisk insikt om att man kan pungslå besökare på pengar, alltså pengabegär och girighet, eller är det någon form av utslag av tilltagande islamisering/fundamentalistisering, eller någon form av kombination av dessa? (Då Daniel hela tiden tjatar om att jag skriver alldeles för långt för blogg-formatet, att jag kanske är för gammal för att fatta hur man bloggar, etc., får jag göra analysen kort nu och fortsätta någon annan gång då han inte är med.) Det finns, berättade någon på min fråga, två sätt att ta ut avgifter till offentliga monument i Delhi: det ena är med turistmyndigheternas godkännande, alltså inom ramen för den s.k. vita ekonomiska sektorn, det andra är att göra det ändå, inom den svarta ekonomiska sektorn. I det första fallet går pengarna till underhåll, etc. av monumentet i fråga, och måste betraktas som behjärtansvärt, i det andra går det till imamens (eller någon annans) ”privata fond”, och är antagligen mindre behjärtansvärt. Lite rundfrågning bland Indier som borde känna till om detta ger vid handen att andra alternativet nog är det mest troliga. Men den åsikten kan å andra sidan vara uttryck för någon form av muslimskepcis, vilket inte är helt ovanligt bland Indier. Relationerna mellan islam och hinduism, speciellt i dess ”hindutvavarianter” har aldrig varit speciellt goda och har blivit sämre efter terrordåden i Mumbay (Bombay) i januari 2008. Men det är en annan historia. I så fall stöder detta penningbegärsmotivet. Hur passar ”städrockarna” in i detta motiv då? Att ytterligare täcka det s.k. täcka könet för inträde i en moské verkar kanske vid första anblicken snarare stödja det andra skälet – ökande islamisering. Men å andra sidan är det inte oförenligt med det första heller. Skall man ta betalt för något blir det kanske lättare om man ger något tillbaka- t ex gratis lån av en färggrann städrock som gör besöket till en mer oförglömlig händelse än denna förutan. Det finns, som ni säkert kan se, ytterligare ett antal analysvarianter, men då detta redan enligt Daniel är för långt som blogginlägg får det anstå.
****
Runt mosken ligger gamla stans bazaarer och i dessa vandrade vi runt tills vi möttes mitt emot Central Baptist Church och gick gemensamt in i en ny sikhisk gurdwara. I dessa föreskrivs huvudbonad som kan ses nedan.
Nedan - De tre lärarna: Clemens, Åke och Daniel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar