Besök på Kabir Math

I fredags var en liten grupp av oss och besökte Kabirs Math (kloster/ashram) i norra Varanasi tillsammans med en av våra föreläsare Professor Depak Malik. Legenden om Kabir börjar när ett gift par hittar ett litet barn vid en liten sjö (1398) och bestämmer sig för att adoptera barnet. Dessa två, som då blev Kabirs adoptivföräldrar, var muslimska vävare från Varanasi. Eftersom Kabirs adoptivföräldrar var av låg klass fick inte Kabir gå i de muslimska eller hinduiska skolorna och var således analfabet. Trots sin låga klass lyckades Kabir bli lärjunge till gurun Swami Ramanandji (Swamiji). Eftersom Kabirs föräldrar var muslimer och Swamiji var hindu blev alla religiösa figurer i Varanasi jätte arga på Kabir och Swamiji. Då insåg Kabir att både hinduer och muslimer var på fel spår. Kabir menade att muslimer och hinduer har varit i konflikt i alla tider trots att de egentligen är en och samma. Kabir förespråkade således försoning och ett uppluckrande av de religiösa avgränsningarna.

Vårt besök på Kabirs ashram började med att vi blev presenterade för ashramets föreståndare och tillika religiös ledare för Kabir sekten. Ashramledaren, Depak Malik och en tolk visade oss sedan runt på området och förklarade de olika helgedomar och statyer som fanns där. Dessa var t.ex. något som påstods vara ett par av Kabirs sandaler och Kabirs föräldrars muslimska grav. Enligt legenden om Kabir uppstod vid Kabirs död viss dispyt angående hur kroppen skulle hanters. Muslimerna menade att eftersom Kabirs föräldrar var muslimer borde Kabirs kropp jordbegravas, som är brukligt i muslimsk tradition, medans hinduerna ville bränna Kabirs kropp och utföra de tillhörande hinduiska ritualerna. När man tillslut hade bestämt sig för hur man skulle gå till väga upptäckte någon att Kabirs kropp var borta och på platsen där den legat fanns bara en handfull lotusblad. Dessa lotusblad hade också de ett litet temple i hinduisk stil.


Efter vår rundtur blev vår guide Deepak Malik intervjuad av någon sorts tv reporter och man tog en massa kort på alla västerlänningar som hade kommit för att besöka ashramet. En man som utgav sig för att vara journalist försökte även att ställa lite frågor till vissa av oss andra på bruten engelska med begränsad framgång.