"Transvestiter, intersexuella, vulgära underhållare, välsignare, kastrerade män i kvinnokläder, homosexuella, marginaliserade whiskey-drickande gurus och älskade adoptivmödrar. Allt detta kan rymmas inom begreppet och identiteten hijra.
Vi kom till Varanasi med föreställningen att hijras var en grupp för människor med avvikande sexualitet och obestämbar könstillhörighet. Vi trodde att hijras var föraktade, diskriminerade, fattiga och utsatta, samtidigt som de fyllde en viktig religiös funktion. Vi hade också uppfattningen att rituell kastrering var vanligt förekommande, som ett asketens offer av sin sexualitet till gudinnan. Under resans gång har vi fått vissa av dessa föreställningar bekräftade, annat har vi omvärderat. Den rituella operationen verkar inte vara så utbredd som vi trodde och hijras funktion i samhället grundar sig inte främst på helig status.
Vårt fokus i studien har varit att undersöka hur andra ser på hijras. Genom intervjuer har vi fått många olika perspektiv på dessa könsöverskridande individer. Det är tydligt att människor har en ambivalent inställning till hijras. De lever i ett eget community, till stor del avskilda från det omgivande samhället. I Indien som är präglat av kastsystemet, där uppdelning och avgränsning av människor är en del av vardagen, får hijras en egen, ohotad position och ett utrymme med delvis egna regler. Hijras försörjer sig på att uppträda för och välsigna brudpar och nyfödda barn. Ibland är de inbjudna, ibland ovälkomna. Denna roll håller dock sakta på att förändras i takt med att det föds mindre barn och bröllopen blir mer moderna. I andras ögon är hijras beteende, framför allt deras språkbruk, oanständigt och vulgärt då det är humoristiskt med sexuella undertoner. Detta tror vi kan handla om en sexuell minoritets reaktion och positionering mot det övriga samhället.
Vi har under resan fått tillfälle att träffa hijras ett antal gånger, både enskilt och i grupp. De är inte lätta att komma nära så vi är väldigt glada över att vi fått göra intervjuer och haft några fina möten. Vi har fått höra om sorgliga livsöden med prostitution och traumatiska separationer från familjen i tonåren men också en solskenshistoria där en hijra adopterat fyra fattiga barn och deras pappa.
Det finns mycket mer att säga om hijras och om våra intryck från Indien. Något vi alla känner är att vi gärna skulle komma tillbaka för en mer omfattande studie. De hijras vi har fått träffa har gjort starkt intryck på oss och vi tror att de också kommer att minnas oss ett tag framöver. Flera av dem fattade tycke för Sebastian, vilket bilderna visar."
- Lina, Sebastian och AnnCathrine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar